Kanske är det tänder

Idag var jag och mamma och träffade föräldrargruppen igen. Vi pratade om sjukdommar. Mamma tyckte det var viktigt att lyssna ordentligt, så att hon kan hjälpa mig den dagen jag blir sjuk. Jag satt i mammas knä och sög på min hand. Det är så spännande att komma ut och träffa andra bebisar. Jag spanar verkligen in de andra. Nästa vecka ska vi besöka biblioteket. Då skulle jag visst få en bok.
När mamma och jag var hemma igen, så kom mammas kompis Ulle på besök. Hon tyckte att jag hade blivit jätte stor. Det var ett tag sen hon såg mig nu. Jag bjöd henne på några leenden. Efter en liten stund i hennes knä saknade jag mamma. Jag skrek tills jag kände mammas famn, då blev jag lugn igen.

Igår var mammas barndomsvän Johanna här. Mamma och Johanna lekte varje dag när de var små. Jag fick en jätte fin skallra och en söt skyddsängel av henne. Det var snällt tycker jag. Jag blev rädd för Johanna och började gråta när jag såg henne. Det gick över när jag fick komma till mamma. När jag satt en bit ifrån henne kunde jag skratta lite. Johanna tyckte jag var jätte go.

Jag är lite gnällig nu. Mamma och pappa tror att jag börjar få tänder. Jag gnor med händerna i munnen nästan hela tiden. Nappen ratar jag, vill bara klia med händerna. Även mamma och pappas händer funkar att klia sig mot. Jag dreglar massor också. Vi får hoppas att det lägger sig snart. Jag ska nog ta ett snack med farmor, hon kan ju det där med tänder.