Dop

Igår var jag i kyrkan och döptes. Mamma tog på mig en klänning, ja, ni hörde rätt. En vit lång klänning med blåa band. Tydligen ska även killar ha klänning när de döps. Det var verkligen första och sista gången jag hade en sådan på mig, bara så att ni vet.
Jag döptes i Tuve kyrka. En liten, vit och söt kyrka från 1100-talet. Det var spännande inne i kyrkan. Jag satt i pappas famn och tittade nyfiket. Längst fram i kyrkan stod en farbror och pratade. Han hade också en vit klänning på sig. Förstår inte, det är ju inte ens snyggt!! Hur som helst, han var ingen snäll farbror. Rätt som det var tog han mig ur pappas varma famn och hällde vatten på mig. Då började jag gallskrika! Som tur var fick jag komma tillbaka till pappa igen.
Efter dopet åkte vi hem igen. Där väntade en massa folk för att fira mig. Mamma och pappa hade ordnat så fint. De bjöd på en massa god mat och vin. Till fikat hade de bakad goda tårtor, med mitt namn skrivet på. Jag fick så mycket fina presenter av alla snälla människor. Pappa öppnade dem och jag satt i mammas knä och tittade på. Jag fastnade speciellt för sparbössan jag fick av min morbror. Det var en blå, tuff bil.
Mamma och pappa tyckte jag var så duktig under hela dagen. När klockan blev 18.00 ville jag inte vara med längre. Då var jag så trött att ögonen gick i kors. Som tur var skulle alla åka hem då. Mamma och jag sa hej då och gick iväg för att natta mig. Efter lite vällingn somnade jag på stört.

När jag vaknade idag så var mormor och morfar här. De hade stannat över natten. Jag blev så himla glad! De bor ju en bit ifrån mig, så det är inte så ofta jag får umgås med dem. Vi myste hela dagen. De hade med sig en massa fina saker till mig. Mormor och morfar hade varit i Ullared (mormors andra hem, hihi!) och handlat. Bättre mormor och morfar kan man inte ha. Jag längtar tills jag får träffa dem igen. Mamma har lovat att vi ska åka till dem andra helgen i april. Det ser jag fram emot!